Lokal hoppning i Trelleborg

I helgen var det dags för första tävlingen för mig och Angel. Det var Trelleborgs Ryttarförening som stod för tävlingarna.

Jag hade bara anmält mig till 90cm klassen, men efter den rundan beslutade jag mig för att rida 1m klassen också pga om ständigheterna.

Angel var kanonfin på framhoppningen till 90cm klassen, hon var dock lite svår att få fram och överhoppade sig med ca 50cm varje språng men i övrigt var hon fin, brydde sig inte om de andra hästarna eller att det var ett nytt ställe och så vidare. Men när vi kom in på banan så fick hon någon en liten chock över att det var så mycket hinder framme och så många människor. Men hon var inte rädd eller "tittig" för någonting men hon var väldigt svår att få fram, det gick helt enkelt inte. Det resulterade i att vi vägrade ut oss på 3:e hindret. Så när vi kom ut så bestämde jag mig för att vi skulle hoppa 1m med, för det var inte höjden på hindrena som var hennes bekymmer utan det att jag inte fick fram henne och hon ville då inte hoppa för att hon var rädd för att inte klara av det, hon är väldigt försiktig och vill inte slå sig.

Till 1m klassen så lånade jag ett par sporrar av tjejen som jag åkte med och mitt mål denna klass var att hon skulle gå framåt. Hon var riktigt fin på framhoppningen igen men var lite små irriterad på sporrarna till en början. Väl inne på banan så tänkte jag bara frammåt hela tiden, avstånd osv sköter hon bra själv min lilla unghäst. Vi var felfria till fjärde hindret där vi fick ett stopp för hon tyckte att det var lite konstigt att hon såg sig själv i en spegel. Men över kom vi på andra försöket. Nästa stopp kom på B hindret i en kombination. Hon blev lite chokad över att det kom ett hinder till på en gång efter då hon bara har hoppat det en gång innan och hon hade säkert hoppat nu med om det inte varit för att kombinationen var 7.5-8m lång och hon har svårt att räcka fram på sju meter. Jag var inte riktigt med och hann inte med att understödja henne plus att hon helst inte vill hoppa av på halva galoppsprång. Vi fick även vårat 3:e stopp i kombinationen. Men jag är nöjd med henne endå för hon gick trots allt frammåt.

Det är bara att gå på det igen, man märkte att hon inte är rutinerad men hon har trots det en underbar inställning och väldigt bra nerver, hon var inte nervös och hon blev inte rädd för oförklariga saker, inga hinder var läskiga, det var bara speglarna som var små konstiga första gången när man hoppade mot dem.