Aj

Nu var det dags igen, ytterligare en avramling fran Giant. Och aj ar ratta ordet for det. Det ar namligen inte helt smartfritt att ramla av en bockandes 170cm hast. Visserligen var det vall inte riktigt med vilje som han bockade sa att jag ramlade av, men iaf. Och nu later det ju nastan som att jag flog genom luften, men sa var det inte, utan jag snarare gled av lite fint.

Hela orsaken till det hela var att vi hoppade, och Giant verkligen hoppade, for forsta gangen. Over en liten oxer pa 60cm, han total exploderade upp ifran luften, hoppade mycket runt och fint och med en jakla kraft, vilket lilla jag inte riktigt var med pa, sa i luften tappade jag ena stigbygeln och sedan nar vi landade sa rakade jag peta till honom lite med benet lite val langt bak an vad herrn tyckte om sa darav borjade han bocka, nar vi sedan kortsidan av ridhuset var slut och det var dags att svanga sa sa jag upp mig fran jobbet som jockey och gled snallt och fint av. Giant a andra sidan fortsatte tydligen att galoppera och hoppade ett hinder pa egenhand innan han bestamde sig for att det var dags att bli fangad.

Jag landade med hoften forst och sedan sa slog jag i huvudet lite gran. Lag kvar en liten stund for att kanna efter om jag hade ont nagonstans men det hade jag inte sa jag hoppade upp igen, travade runt lite och sedan hoppade av for att ga in till stallet igen da fredags tavlingarna skulle starta. Och nu kommer det lilla problemet.... Jag kommer inte ihag att jag gick ifran ridhuset in till stallet. Jag minns allt till att jag ramlade av och bitvis nar jag hoppade upp och red honom igen. Men inget efterat, och jag motte Dorothy pavag in med honom.

Under kvallen sen sa pratade jag med en av mammorna till barnen som kommer och rider och hon jobbar som sjukskoterska. Och hon sa att minnesluckorna till storsta sannolikhet beror pa chock, och att jag kanske har en ytterstliten hjarnskakning. Men jag har inte matt illa eller sa, bara lite huvudvark, som blir battre nar jag anvander mina glasogon. Sa jag lever och ar en sa lange hel.

Men nu ska Robert borja rida Giant i stallet, vilket nog bara ar bra, da jag inte kan hanga med honom nar han hoppar. For han hoppar verkligen explosivt nar han far till allting. Robert red honom igar och hoppade nar Giants agare kom over, och det var tom sa att Robert fick kampa lite for att halla sig kvar nar jatten fick till alltihopa over hindrena.

Sa jag tror att jag byter till ett lite annat projekt, namligen att omvandla galopporen Rose till ridhast. Hon ar en mycket mindre hast, men lite mer min smak av hast med lite eftertanke (narmre till marken vid eventuella oplanerade flygturer) :)

Imorgon ar min lediga dag och det sager bade knoppen och kroppen tack for, sa pa tisdag kommer vi igen och arbetar dubbelt sa hart med nya krafter :)