Mc Kee Barracks

Idag var turen till Mc Kee barracks som jag berattade om igar.

Och det ar tydligen den enda militara ridskolan som finns kvar i varlden som jag forstod det som.

Men vi tar allt fran borjan. Dagen borjade kl 9.15 da vi akte ifran centret anlande vid Mc Kee ca 10.30. Motte varan guide och borjade varan tur i hoppstallen. Hela anlaggningen hade sitt gammla utseende och lag mitt inne bland radhusen, sa utanfor murarna sag man husen och horde bilarna kora forbi. De har 4st hoppryttare som alla har ca 6 hastar var att trana varje dag. Stallen var sma, mellan 3-4st boxplatser i varje stall. Men flott var det, har inte sett en stallplan sa valsopad, men inte konstigt var det nar de hade en maskin till hjalp. Stallen vara valdigt tomma idag da 1 ryttare var ivag till Spanien for tavlingar och 1 annan ryttare var i Cavan och tavlade. Men nagra hastar var dar iaf, nagra hade gatt hoga klasser och nagra var bara unghastar.

Sedan gick vi vidare till ridhuset, fran borjan var ridhuset ett vapenforrad, men nu fungerar det super som ridhus. Sedan fick vi se skrittmaskinen och deras hast spa (!!!), darefter de 2 uteridbanorna och sedan gick vi vidare till falttavlans stallet, de har 2st falttavlansryttare dar. Det var inte manga hastar inne da da alltid forsoker ha hastarna ute minst 3ggr om dagen.

Efter rundturen i Falttavlans stallet sa fick vi se deras galoppbana och delar av falttavlansbanan, som dock inte anvands langre, men iaf.

Nu kan man ju undra vem som betalar for allt detta, jo, det gor staten! Stallen, hastarna, maten, tavlingarna underhallet. Ja, allt! Och detta landet har det daligt ekonomiskt som det ar. Men jag tycker att det ar frackt att de bevarar saker som detta!

En annan lite sma kul sak ar att de inte ar tillatna att kopa in hastar fran andra lander, sa alla hastar som var dar var Irlandska hastar ut i hovspetsarna. Coolt, da den irlandska hasten egentligen inte riktigt nar upp till dagens kvalite av topp preserande hastar da de fortfarande kan vara ganska stora, grova och klumpiga. Det finns ju saklart undantag, och har var dem! De tar alltid in hastar for att prova dem och ge dem en ordentlig chans att visa vad de kan istallet for att saga nej pa en gang och senare se en ryttare fran ett annat land rida hasten som de sade nej till nagra ar tidigare.

For att fa jobba pa Mc Kee Barracks sa maste man genomga Irlandska lumpen, vilket innebar att man maste vara irlandsk medborgare (attans ocksa :P) Sa alla manniskor som vi sag i stallet har full militar behorighet, eller hur man nu ska uttrycka sig. Aven det var frackt.

Efter det mycket bra besoket pa Mc Kee Barracks akte vi vidare till Liffey Valley, ett shoppingcenter i Dublin for lunch, jag at en mycket god orientalisk lunch, dock valdigt kryddstark. Sen strosade vi i lite butiker innan det var dags att vanda hemat igen.

Detta var en mycket bra dag! Och jag ar glad over att jag fick fragan om jag ville folja med, behovde inte ens betala for det hela, eller lunchen fick jag ju betala for, men inte besoket pa Mc Kee! Dessutom ar det nog inte det lattaste att fa mojligheten att besoka det stallet i vanliga fall. Dorothy berattade ocksa att det var mycket pappersarbete som hon var tvungen att fylla i innan vi ens fick klartecken och efter hand kom manga andra tillaggs saker upp ocksa, som t.ex. forsakringar osv. Men det var en mycket harlig dag och dessutom larorik :)